Igår (torsdag) var jag och Lex på sjukhuset för blodprover och en sista kontroll innan behandling på måndag. För att spara tid så åkte vi från sjukhuset innan provsvaren var färdiga. Läkaren lovade att ringa ifall det var något dåligt, vilket vi inte trodde och läkaren ringde aldrig. Vi hade en tid på BVC (Barnavårdcentralen) för att Lex skulle göra sina 1,5års kontroll. Hans vikt var 11,2kg (median 12kg) och längden var 80cm (median 83cm). Han låg precis inom -1 SD (standardavvikelser). Innan han fick cancer följde han mediankurvan väldigt fint. Hans huvudomfång följde däremot kurvan som det skulle. Barnmorskan som hade jobbat länge med onkologbarn (från avd 26 på USÖ som Lex behandlas på när han är i Örebro) berättade att det var vanligt att det skulle se ut så här. Så fort cellgifterna försvinner från kroppen bruka barnen få tillbaka både sin längd och vikt kurva väldigt fort, fick vi veta av barnmorskan. Det känns tryggt att veta det, eftersom det är alltid jobbigt att se sitt barn göra avvikelser i tillväxten. En annan sak barnmorskan nämnde som jag tyckte var intressant, var att de flesta barn som får cellgiftbehandling har problem att gå eller tala. För vissa barn är detta permanent i ett eller två år, men att allt blir normalt igen efter behandling.

Efter BVC åkte jag hem och Lex fick vara med sin moster. Hon hade kommit hem till oss idag för att vara med Lex och pyssla om oss med mat till lunch och middag. Jag passade på att njuta lite av egen tid när Lex var med sin moster. Det blev ett intervallpass löpning och sedan var jag på massage. Det var verkligen skönt att få vara iväg en stund utan Lex och känna att jag själv lever.

Idag (fredag) tänkte jag komma ut en stund med Lex och besöka Marieberg gallerian som ligger ganska när oss. Vi vaknade strax innan 10. Natten hade varit bra förutom att Lex var vaken i två timmar mellan klockan två och fyra. Han gick även upp några gånger under natten för att äta välling och somnade snabbt om. Jag var lite stressad över att hinna plocka undan lite innan städerskan skulle komma vid 11. När städerskorna kom så satt Lex och åt frukost. Idag blev det två gurkbitar och en liten fetost bit. Jag gav honom 100ml extra sondnäring för att han skulle få lite mer näring och energi än vad maten han åt gav honom. Efter klockan 12 var städerskorna klarade och lämnade oss. Lex satt och tittade på TV medan jag pysslade i köket och skulle förbereda för att vi skulle ut till Marieberg. Plötsligt hör jag att han hostade konstigt. När jag tittade bort mot honom hade han börjat kräkas. All sondnäring kom upp och jag flyttade snabbt ner honom från soffan till golvet. Sedan sanerade jag soffan och senare fick Lex en dusch och nya kläder.

Efter det vågade jag inte åka iväg ifall Lex blir dåligt. Vi stannade hemma och åt en lunchlåda (som våra snälla vänner hade lagat till oss) och han fick återigen sondnäring. Han mådde bra resten av eftermiddagen och jag behövde inte oroa mig över att han hade kräkts tidigare under dagen. Vi har fått en välbehövligt vila hemma idag.

På kvällen när min fru kom hem från jobbet lagade hon Tacos till oss och vi hade fredagsmys. Vi bestämde på middagen att vi skulle passa på att göra ett besök till Stockholm i helgen, nu när Lex mår bra. Jag ser framemot och springa runt lite i Stockholm imorgon. Hoppas Lex sover lite bättre inatt.


Jag kräkte ner soffan, så pappa får nåt att göra hemma!