För ett par veckor sedan (9/6) åkte jag och barnen på roadtrip som blev nästan 200 mil i bilen. Vi åkte från Örebro för att besöka: Svenljunga, Jönköping, Sävsjö, Malmö och Ljungby. Vi kom hem igen den 17/6.

Själva resan var inte så märkvärdigt. Utan känslan jag hade för resan, eftersom jag i oktober förra året hade planerat en liknade resa med barnen. Kvällen innan vi skulle åka på roadtrip i oktober, fick vi beskedet att Lex hade en allvarlig blodsjukdom och två dagar senare fick bekräftat att hand hade cancer.

Även om Lex blir bättre hela tiden nu så påminns vi varje dag av att han är under behandling. Han får mediciner dagligen (Xaluprine och Metotrexat som han får en gång i veckan). Om vi glömmer hans Zofran (mot cellgiftsillamående) så kräks han flera gånger varje dag. Varje vecka måste vi besöka sjukhus minst en gång för blodprover. Ibland fler gånger när hans värden är sämre. Vi får ”isolera” honom från riskmiljöer när hans blodvärden är för dåliga. Han behöver fylla på blod och blodplättar (trombocyter) regelbundet. Vilket innebär att vi måste in på sjukhus för det.

Trots allt är vi väldigt tacksamma över dom framstegen Lex gör nu. Vi anpassar oss till vår nya vardag och förhoppningsvis är detta över helt om två år. Vår roadtrip visade att vi är ett steg närmare en normal vardag.

Redo för roadtrip.

Testade kusinens trumset i Svenljunga.

Mata kusinens kaniner var en favoritaktivitet.

Mini golf med småkusinerna i Malmö.

Besökte vänner i Jönköping.